Flera banker har nyligen meddelat att de sänker sin kalkylränta med en halv procentenhet. Sänkt kalkylränta innebär i förlängningen att man kan låna mer till bostaden. Lånefesten fortsätter med andra ord. Men vad är kalkylränta?
Kalkylränta enkelt förklarat
Kalkylränta är den ränta som banken använder för att ”stress-testa” din ekonomi och se om du skulle klara en kraftigt höjd ränta. Det är ett krav att hushållets ekonomi har förutsättningar att klara denna höjda utgift för att man ska få lånet. Även om bolåneräntorna just nu ligger runt 1.5% så räknar bankerna med räntor på upp till 7.5% för att se om du kan få bolån.
Kalkylräntan används i bankernas så kallade KALP, Kvar Att Leva På-kalkyl där de gör denna stress-test för att se om hushållet klarar av utgiften som lånet innebär även vid en höjd ränta. Även andra utgifter räknas med för att se om inkomsterna är högre än utgifterna – det vill säga så att hushållet inte går back.
Vad ger sänkt kalkylränta för effekt?
Kalkylräntan är alltså viktig del när man ska ansöka om lån eftersom den sänker KALPen och en för låg KALP i förlängningen kan sätta stopp för det där husköpet eller vad man nu vill låna till.
En sänkt kalkylränta skulle alltså göra att KALPen ökar och därmed göra det lättare att få lån. Speciellt stor effekt har det såklart om man ligger precis på gränsen, vilket många av förstagångsköparna av hus gör.
Flera banker sänker kalkylräntan
Flera banker har i veckan meddelat att man sänker kalkylräntan. Skandiabanken från 6.5 procent till 6 procent och Länsförsäkringar att man sänker från 7 procent till 6 procent.
”Med en sänkning av kalkylräntan anpassar vi våra kalkyler till att överensstämma bättre med en realistisk räntemiljö framöver. Mycket pekar på låga räntor under en lång tid framöver och då är det naturligt att vi som bank anpassar våra kalkyler efter det”, säger Johanna Cerwall, vd på Skandiabanken.
”Enligt våra analyser innebär sänkningen till 6 procent ändå att vi behåller en bra säkerhetsmarginal i det fall räntorna skulle stiga avsevärt. Justeringen medför att vi nu räknar på lägre räntenivåer, exempelvis vid en ansökan om ett första bostadslån, säger Johanna Cerwall
Sven Eggefalk, VD på Länsförsäkringar Bank förklarar sin sänkning med att ”Mycket pekar på låga räntor under en lång tid framöver och då känns det bra att vi kan anpassa våra kalkyler efter det. Och enligt våra analyser innebär sänkningen till 6 procent att kunden fortfarande har god marginal att klara en räntehöjning om räntorna skulle stiga”
Handelsbanken är den bank som sticker ut med allra högst kalkylränta:
”Men vi kommer i dagarna att kommunicera en sänkning till en nivå som ligger i linje med de flesta övriga aktörer”, säger David Haqvinsson, vd för Handelsbankens bolåneinstitut Stadshypotek till DI i en artikel från 26/5 2021.
Lördagen 29/5 kan vi inte se att Handelsbanken har sänkt sin kalkylränta men har ställt frågan till banken när och var vi kan hitta den informationen.
1/6 kommunicerade Handelsbanken att de sänker sin kalkylränta till 6%:
”Kalkylräntan är en viktig del i bedömningen av kundens långsiktiga återbetalningsförmåga. I och med sänkningen kommer vi att kunna göra bedömningar som är bättre anpassade till dagens ränteläge och hjälpa ännu fler att komma in på bostadsmarknaden och köpa sin drömbostad. Självklart med stor omtanke om våra kunder då vi fortfarande har goda marginaler i våra kalkyler”, säger David Haqvinsson VD på Stadshypotek.
Kalkylränta hos olika banker
| Bank | Kalkylränta |
| Danske Bank | 7% |
| Nordea | 7% |
| Länsförsäkringar | 6% |
| Handelsbanken | 6% |
| SEB | 6% |
| SBAB | 6% |
| Skandia | 6% |
| Swedbank | 6% |
Det finns fler aspekter än bara kalkylräntan som banken tar hänsyn till när de räknar på bolån. Även inkomsten och lånet i förhållande till denna – det så kallade skuldkvotstaket räknas in. De flesta banker verkar ha individuellt tak och några ligger kring 5 gånger bruttoinkomsten på årsbasis. SBAB tillåter lån upp till 5.5 gånger årsinkomsten.
Hur mycket får medelsvensken låna?
Medelinkomsten i Sverige är ca 35 000 kr. Räknar vi med två medelinkomster blir det 840 000 kr i inkomst av tjänst (brutto). Detta medför att medelsvensson borde kunna låna maximalt ca 4.2 – 4.6 miljoner till sin bostad baserat på skuldkvotstaket. Sen måste såklart även KALPen gå ihop.
KALPen
När bankerna räknar på om man får låna räknar de på den så kallade KALPen, Kvar Att Leva På-kalkylen. Här räknar banken som sagt med kalkylräntan när de ser om hushållet klarar av bolånet. Sänkt kalkylränta hjälper kalkylen att gå ihop lättare.
Utöver det räknar de med andra utgifter utöver bolånekostnaden, som till exempel schablonutgifter, driftkostnader, övriga lån och amortering. Detta räknas av mot inkomsterna för att se hur om hushållet klarar den nya utgiften bolånet medför.
Läs mer: