Hur mycket ska man spara varje månad?

Hur mycket ska man spara av sin lön och hur sparar man dessa pengar bäst? Stämmer det gamla riktmärket att man bör spara 10% av sin lön varje månad? Vi går igenom olika sparformer och ger tips på vägen.

Innehåller annonslänkar

Vad är sparkvot?

Ofta pratar man om sparande i kronor och ören, men eftersom lönenivån skiljer stort mellan olika individer så är det lättare att prata om den så kallade sparkvoten. Sparkvoten baseras på sparandets storlek i förhållande till den disponibla inkomsten, se nedan.

Sparkvot = Totalt sparande / hushållets disponibla inkomst

I det “totala sparandet” som ingår i ekvationen för att räkna ut sparkvoten finns det olika teorier om vilka tillgångar man ska och bör ta med. Antingen räknar man bara med det så kallade finansiella sparandet (aktier, fonder osv), eller så tar man även med pensionsavsättningar och amorteringar på huslån och liknande. Eller en kombination av några av dessa alternativ.

Så mycket sparar Medelsvensson

Först och främst kanske vi ska vara överens om vad vi menar med Medelsvensson. I ett tidigare inlägg, “När räknas man som medelinkomsttagare i Sverige?“, diskuterade vi detta. Medianlönen i Sverige 2019 låg på 31 700 kr, omräknat till nettopengar blir detta ca 22 000 kr.

Enligt ekonomifakta ligger hushållens sparkvot på ca 7-11% lite beroende på hur man räknar. Räknar man in realt sparande , till exempel till hus och tomt, uppgår sparkvoten till 11%. Exkluderar man det och endast fokuserar på finansiellt sparande (till exempel aktier och fonder men utan tjänste-och premiepension) ligger sparkvoten på 7%.

Om man med andra ord ska våga sig på en grov uppskattning av av svenskens genomsnittliga sparandet, så bör omkring 1500 kr i månaden (7% av 22 000 kr) vara en god gissning. Här ska dock tilläggas att det i många undersökningar har visats att många svenskar tyvärr helt saknar sparande idag, så siffran ska såklart tas med en nypa salt.

Är man mer intresserad av hur det generella sparandet ser ut i Sverige idag rekommenderas SCBs tjänst Sparbarometern. Här ges statistik över hushållens finansiella sparande och finansiella förmögenhet kvartalsvis.

Hushållens finansiella sparande uppgick under det första kvartalet 2021 till 163 miljarder kronor. Jämfört med föregående perioder (kvartal 1 tidigare år) var det ett högt sparande i aktier och fonder under kvartalet. Med stor sannolikhet kommer denna siffra sjunka mot mer normala nivåer när Corona-restriktionerna lättar, men det återstår att se.

Hur mycket ska man spara varje månad?

Ett riktmärke för sparkvoten som många ekonomer och finansiella rådgivare ofta nämner är 10% av nettolönen och huruvida detta inkluderar eventuella amorteringar på fastighetslån skiljer sig mellan vem man pratar med.

Även om ditt hushåll inte har möjligheten att spara 10% eller mer av nettoinkomsten, så är det viktigt att komma ihåg att varje sparad krona spelar roll och kan växa fint med rätt sparande.

Vilken typ av sparande ska man ha?

När du väl hittat en nivå på ditt sparande som du kan leva med är det dags att bestämma sig för hur pengarna ska sparas. Det finns en mängd olika faktorer att ta reda på, bla vilken sparhorisont man har och vilken risk man är benägen att ta.

Likt bland annat Rikatillsammans, ser vi sparandet som olika hinkar som ska fyllas upp. Dessa så kallade hinkar har vi valt att kalla “Buffertsparande”, “Målsparande”, “Långsiktigt sparande” och “Högrisksparande”. Läs mer om dessa och hur vi tänker kring dem nedan.

Buffertsparande

Det viktigaste anser vi är att först och främst bygga upp en buffert. Trots att det annars brukar vara en dålig idé att spara på vanligt bankkonto har vi själva valt att sätta in dessa pengar på just ett sådant med insättningsgaranti.

Detta är pengar som ska kunna tas ut snabbt och smidigt om de skulle behövas. Potentiellt uteblivna intäkterna från detta kapital ser vi som kostnaden för tryggheten att veta att vi inte sitter i sjön om tex någon av oss skulle förlora arbetet samtidigt som börsen störtdyker.

Hur mycket ska man då spara till sin buffert? Typiskt brukar man säga att bufferten ska täcka 3-6 månadsutgifter. Det här är så klart väldigt individuellt och beroende på livssituation, övriga åtagande och risktolerans.

Har man andra sidoinkomster eller om mer än en i hushållet har en inkomst bör man kunna klara sig på en lägre buffert. Blir du uppsagd från ditt arbete kan kanske sidoinkomsterna och/eller inkomsterna från den andra i hushållet mer eller mindre balansera inkomstbortfallet.

Målsparande

Först när man uppnått det sparande man vill ha i sin buffert kan man gå vidare till nästa hink – målsparande. Det innebär precis som det låter, ett sparande som är tänkt för ett specifikt ändamål.

Målsparande bör i de flesta fall, likt buffertspar, ligga på sparkonto eller i räntefonder med relativt låg risk, men det handlar om hur lång tidshorisont man har. Om målet är att uppfylla drömmen om en sportbil om 10-15 år, så bör man såklart titta på andra alternativ (se nedan för “Långsiktigt sparande”).

Långsiktigt sparande

Sparar man långsiktigt bör man fokusera på aktiemarknaden. Med långsiktigt menar vi att man har en längre tidshorisont på 7-10 år – detta eftersom aktiemarknaden är väldigt volatil och kan gå ner väldigt mycket. Alla investerare bör ta höjd för att börsen kan att gå ner med 50% eller mer flera gånger.

---

---

Aktiemarknaden har över lång tid givit 7-11% i årlig avkastning – därför är vår uppfattning att pengar som ska investeras långsiktigt gör sig bäst i aktier eller aktiefonder.

Högrisksparande

Sista hinken att börja kolla på är först när de andra är “fulla”. Denna kallar vi även för lekhinken ibland.

Tyvärr upplever vi att många som börjar spara, börjar med att investera i aktier och tillgångar i denna typen, men det är inte att rekommendera. IPOs, onoterade bolag, illikvida små förhoppningsbolag och spännande aktier ligger i denna hinken.

I vår lekhink lägger vi främst IPOs och vårt sparande i Savelend. Savelend erbjuder investeringar i konsumentkrediter, företagslån, fakturaköp och inkassoportföljer med en förväntad avkastning på ca 9 % enligt dem själva. Den genomsnittliga avkastning för platformen 2020 var hela 10.69% i avkastning.

---

---

Pengar i denna hink kan ge rejält med avkastning om satsningen är lyckosam, men bör bara fyllas med kapital som man mer eller mindre räknar med att förlora.

Vilka fonder ska man spara i?

Först bör man fundera på vilken fördelning man vill ha av till exempel stora eller små bolag, branscher och geografiska områden. En enkel portfölj kan se ut som följande

Då får man automatiskt en bra riskspridning över många bolag och geografiska områden.

Globalfond: Avanza Global

Avgift: 0.1%

Avanza Global beter sig som en global indexfond och dess underliggande placeringar speglar över 1500 värdepapper. Globala indexfonder tenderar att vara väldigt USA-viktade, drygt 50%. I detta fallet har fonden 65% exponering mot USA. Läs mer om fonden

Asienfond: Swedbank Robur Access Asien

Avgift: 0.35%

En av de billigaste fonderna med Asienfokus. Förvaltningen är indexnära och målsättningen är att efterlikna sammansättningen av indexet MSCI AC Asia Ex Japan Net, alltså Asien exklusive Japan. Läs mer om fonden

Sverigefond: Spiltan Aktiefond Investmentbolag

Avgift: 0.28%

Investmentbolag har utklassat index under många år. De senaste åren har Spiltans fond gått upp med 192%, hela Stockholmsbörsen 120%, och de 30 mest omsatta bolagen (OMXS30) 97%. Läs mer om fonden

Läs mer om hur vi investerar i fonder

Sparande för ekonomiskt oberoende?

Siktar man på att bli ekonomiskt oberoende tar det väldigt lång tid att nå sitt mål om man följer standardtipset att spara 10% av sin nettolön. Närmare bestämt 33 år. Hur denna siffra räknas ut kan du läsa om i artikeln Hur mycket pengar behöver man för att sluta jobba. Här kan du även se hur mycket pengar just du behöver för att sluta jobba och hur justeringar i din sparkvot kan ta dig närmre det målet.

Skriv gärna i kommentarerna vad du har för sparkvot, sparande i kronor och ören och/eller om ditt sparande har ändrats sedan pandemin bröt ut.