Bygg en buffert – skydda dig mot oväntade utgifter

Innehåller annonslänkar
En av fem klarar inte oväntad utgift på 12 000 kronor uppger SCB enligt deras undersökningar av levnadsförhållanden. Detta tyder på att man inte har sparat ihop till en buffert som man kan använda. Hur hanterar du oväntade utgifter och var går din smärtgräns?

Table Of Contents

Skrämmande siffror – och det blir värre

20% klarar alltså inte en oväntad utgift på 12 000 enligt SCB. Det är inga fantastisummor utan motsvarar om tex kyl och frys går sönder, eller bilen behöver repareras. Bland ensamstående med barn är det ännu värre, där saknar nästan varannan person kontantmarginal, jämfört med knappt var tionde sammanboende utan barn.

Det är med andra ord inte konstigt att det finns så många kreditföretag som erbjuder privatlån utan säkerhet. Sådana typ av lån brukar ha en högre (ofta mycket högre) ränta än tex ett bostadslån där bostaden står som säkerhet.

Hur gör man om man finner sig i en situation där man inte klarar en oväntad utgift? Eller allra helst- vad kan man göra innan man hamnar där?

Lösning, buffert!

En buffert för sådana här oväntade utgifter är något som alla borde ha, om inte annat så för att slippa ha magont och för att kunna sova gott om nätterna.

spara

Man kan se sitt sparade som olika hinkar eller burkar som fylls upp. Första delen som man ska se till att fylla upp är bufferten. Den bör alltid ligga på ett vanligt bankkonto med insättningsgaranti. Först när man uppnått det sparande man vill ha i sin buffert kan man gå vidare till nästa hink.

Avanza har flera sparkonto med olika ränta och bindingstid. En översikt av dessa finns här.

Hur mycket ska man ha i buffert?

Det här är väldigt individuellt och beroende på din livssituation, men tre till sex månadsutgifter är en tumregel man kan följa. Din månadsutgift ändras beroende på olika åtaganden som barn och hobbies tex. F

ör någon utan barn och som inte äger sitt eget boende kan en mindre buffert vara okej. Den som däremot är mitt uppe i livet med hemmaboende barn, villa, volvo och vovve kan behöva en större buffert.

En del åtaganden kan man klassa som risker, som kan ge ett överskott eller underskott i kassan. Typiska sådana åtagande är olika former av fastigheter som hyrs ut. Dessa syns inte i månadsutgifterna så länge allt går bra och du har hyresgäster utan ger istället ett ekonomiskt tillskott.

ekonomiskt oberoende

Risken finns dock alltid att dessa intäkter försvinner/minskar av någon anledning och då kan det positiva nettoresultatet snabbt förvandlas till plus minus noll eller i värsta fall ge negativt resultat.

Ett negativt nettoresultat kan ge stor effekt på ekonomin eftersom både de förväntade intäkterna uteblir och för att det negativa resultatet samtidigt ökar utgifterna.

Vi har själva flera fastigheter som vi hyr ut och har därför anpassat nivån på vår budget efter risken att de inte blir uthyrda. Vi måste kunna täcka upp uteblivna uthyrningar med andra pengar samt ha reserver för reparationer, räntehöjningar, osv.

Det viktigaste är att man hittar en nivå som man känner sig trygg med.


Vi sparar hos Avanza som vår primära plattform och har både ISK, KF men även sparkonto som ger ränta. Se vilka ränta du kan få!

avanza

Betyg: 5 av 5.

Risk med för stor buffert

Nu låter det kanske som att man ska ha en jättestor buffert. Varför inte öka på till 20 gånger månadsutgifterna för att vara riktigt trygg? Det som händer då är att pengar som kunde placerats i andra tillgångsslag med högre förväntad avkastning, står på ett bankkonto med noll eller väldigt låg ränta. På ett bankkonto med nollränta äts pengarna upp av inflationen.

50 000 kr år 1987 motsvarar ca 100 000 år 2019.

Givet inflationen de senaste åren skulle det “värdet” på det insatta kapitalet med en nollränta ha halverats på 32 år (data från 1987 till 2019). Det gäller alltså att hitta en lagom nivå på bufferten.

Hade kapitalet istället investerats i tex aktier eller aktiefonder hade man sett en helt annan utveckling. Historiskt har börsen avkastat ca 7-10% årligen, vilket skulle gett ett 20 gånger högre belopp (givet 10% årligen).

Historisk avkastning är dock ingen garanti för framtida avkastning, men på lång sikt har börsen gått upp. Det kan dock vara stora svängningar varför man brukar säga att pengar på börsen ska man kunna låta så orörda i minst 7 år.

Så bygger du en buffert

Buffertpengar ska vara lättillgängliga för att snabbt kunna användas om något oväntat inträffar. Man får fundera vilken strategi som fungerar bäst för en, men en lösning är att dela upp och ha en liten del av bufferten på ett konto hos sin huvudbank för väldigt snabb åtkomst.

buffert

Den större delen skulle man kunna sätta in hos en annan aktör som ger lite ränta men där det kanske tar lite längre tid att få ut sina pengar. Här bör man undersöka så att man får insättningsgaranti dock.

Avanza har flera sparkonto som de erbjuder tillsammans med sina sammarbetspartners och de har även en översiktssida med vilken ränta de ger. Det finns fler sajter som jämför olika räntor man kan få.

En annan poäng med att flytta en del av bufferten från din huvudbank är att pengarna blir lite mer otillgängliga så att man inte lockas att nalla av den för andra utgifter än vad den är avsedd för.

Alternativ väg: Ha minimalt med buffert

Man skulle kunna använda en strategi att ha minimal eller ingen buffert alls. Som vi tidigare konstaterade är den förväntade avkastningen på börsen högre än räntan på bankkonto.

Å andra sidan är risken betydligt högre på börsen, men är man villig att ta den risken skulle man kunna investera bufferten för att på lång sikt ha chans till högre avkastning.

kreditkort

Om man finner sig i en situation att man behöver pengar akut till en oväntad utgift finns möjligheten, om man har kreditkort, att handla på kortet och nyttja krediten.

Dvs man betalar inte hela fakturan i slutet på månaden utan bara eventuellt minimibelopp. Vilket kreditkort ska man ha? Vi gjorde en sammanställning över vilket vi tycker är det bästa kreditkortet 2021 och har några olika alternativ vi gillar. En spoiler är att SAS American Express är ett av våra favoritkort där man får SAS eurobonus-poäng på varje köp som man kan använda till att boka en flygresa.

Obs vi förordar att man alltid betalar sin kreditkortsräkning i slutet på månaden för att undvika den höga räntan det medför, ofta kring eller mer än 25%!

Ett alternativ till att låna via kreditkortet kan vara ett privatlån i dessa fall. Zmarta har en intressant tjänst som fungerar som en jämförelsetjänst mellan olika långivare och presenterar upp till 35 lånalternativ så att du kan hitta bästa räntan. Det kan vara värt att kolla upp om man står inför situationen att man behöver låna för att täcka upp en oväntad utgift.


Zmarta jämför privatlån från flera olika långivare – men det tas bara en kreditupplysning (UC).

zmarta

Men i denna tankegång fortsätter vi på den inslagna vägen att oväntade utgifter tas på kreditkortet med efterföljande höga avgifter. Vi väljer att räkna på “worst case scenario” men tror att det går att hitta lägre ränta på andra håll.

Man bör också ta i beaktning sannolikheten för att detta inträffar att man måste använda sig av denna “buffert” som man inte kan lösa med pengar från sin månadslön. Det går absolut att räkna på detta men handlar till syvende och sist om ens riskbenägenhet.

Scenario 1: Buffert på bankkonto

  • 50 000 i buffert. 0% ränta.
  • Avkastning efter 10 år = 0kr.
  • Slutsumma efter 10 år = 50 000 kr.

Scenario 2: Kreditkort som buffert

  • 0 kr i buffert
  • 50 000 investeras på börsen (Antar en utveckling på 10% årligen)
  • Förväntat värde efter 10 år: ca 130 000
  • Antagande att man behöver använda 50 000 från kreditkortet eller ta ett lån vid 7 tillfällen under de 10 åren. Lånet behålls i sex månader med en ränta på 25%. Kostnad: ca 30 000 kr (Lån*0.25/2 * 7 * .7)
  • Slutsumma efter 10 år (kapitalvärde-kostnad för lånen): 100 000 kr

Låna till bättre ränta

Kreditkortsräntan kan uppgå till hiskeliga 25% så det gäller att tänka till. Kan man hitta billigare lån än via kreditkortet, tex ett privatlån med lägre ränta blir kalkylen änu bättre.

Zmarta är som sagt en tjänst där man kan jämföra och hitta de bästa lånealternativen för just dig och dina förutsättningar. 1 kreditupplysning tas och upp till 35 långivare matchas mot dig. I skrivande stund kan ränta ligga på 2.95% för ett privatlån – rätt så mycket bättre än kreditkorten mao.

Men varför stanna där? Det finns ännu fler alternativ om man vill undersöka möjligheten till privatlån och vilken ränta man kan få:

Sova gott om natten

Vi själva väljer dock inte att investera bufferten och använda kreditkortet till oväntade utgifter. Detta beror mest på att vi värderar den ekonomiska tryggheten högre än den avkastning vi skulle kunna ha fått. Med den försörjningsbörda vi har hade det inte varit möjligt för oss att sova gott om natten med vetskapen om att bufferten saknas.

sova

Räkneexemplet ovan visar att det rent matematiskt hade varit bättre att investera pengarna och låna till bufferten de gånger man verkligen behöver, men det finns nackdelar med denna lösning. Lån kan föda andra, kanske ännu sämre lån än det scenariot vi listat här. Många exempel har visat att det är lättare än man kan tro att komma in i en negativ spiral och fastna i skuldfällan.

Att investera bufferten eller inte är något var och en få ta ställning till, men här har vi låtit hjärta gå före hjärna och kostat på oss en lite större buffert för det psykiska välbefinnandet.

Hur tänker du?

Hur hanterar du oväntade utgifter och var går din smärtgräns?

1 tanke på “Bygg en buffert – skydda dig mot oväntade utgifter”

  1. Nja, vi är medvetna om att risk ska undvikas och har en stor buffert på sparkonto. Till det har vi fonder, med fördelning ca 50-50.
    Visst det kostar. Men vi ser den stora bufferten som en försäkring.

    Svara

Lämna en kommentar