Vår Sparkvot

Sedan januari i år har vi satt som mål att spara hälften av våra inkomster under 2020. Har man en sparkvot på 50% tar det ca 12-13 år att bli ekonomiskt oberoende och som prognosen ser ut nu kommer vi att nå vårt mål om några år. I grafen nedan kan ni se hur sparandet har sett ut hittills i år. I Augusti nådde vi målet precis, men så var vi också föräldralediga flera veckor vilket minskar inkomsterna.

Definition

(Sparande inkl amortering + löneväxling) / nettoinkomst

Sparkvot så som vi räknar

Vi har flera sidoinkomster som summeras till vår totala (netto)inkomst som ligger till grund för hur vi räknar ut sparkvoten. Själva sparandet innefattar långsiktigt sparande på bankkonto, aktier/fonder i ISK/KF, privat pensionssparande på ISK, samt löneväxling. Övrigt tjänstepension räknas inte med, men eftersom löneväxlingen är något vi själva valt räknas det om till netto i både sparande och inkomst. T.ex. om 1000 dras från bruttolönen till löneväxling, läggs 500 kr på till nettoinkomsten och 558 kr till sparandet (58kr pga att arbetsgivaren skjuter till 5.8% på 1000 kr = 58kr, eftersom skatt på tjänstepensionskostnader är 5.8% lägre än sociala avgifterna på lön). Amortering ser vi som ett sparande och räknar därför in det i sparkvoten.

Kortsiktigt målsparande (till t.ex. resor, bil etc) räknar vi inte in i sparkvoten eftersom vi ser det som konsumtion.

Vår sparkvot hittills i år

Under augusti, som till stor del inneburit semester, har bilen fått stå till förmån för cykelturer. Det har känts jättebra och vi går nu i tankarna om vi ska sälja andrabilen och bara ha en bil. Vi får låta beslutet mogna en stund till så får vi se var vi landar. Vi gjorde ju t.om. en bättre deal på den bilen än bilen innan (Så ska du pruta när du köper bil), så det är ett känslomässigt beslut när man gjort en bra deal :-).

I mars och april drog vi rejält i handbromsen och försökte minimera alla utgifter för att kunna investera mer i börskraschen som Corona orsakade och då blev sparkvoten högre. Även om detta visar att vi skulle kunna ha en betydligt högre sparkvot än vad vi har idag om vi drog ner ytterligare kostnaderna, så prioriterar vi att inte behöva leva för snålt och har därför “fallit tillbaka” till 50%-nivån. En sparkvot på 50% är vi jättenöjda med och här någonstans kring 50-60% skulle jag säga är vår optimala sparkvot. Vi sparar mycket och känner samtidigt inte att vi går miste om något, utan hittar på väldigt mycket med barnen.

Det är en jättebra övning att kapa kostnaderna rejält ett tag för att se vad man verkligen uppskattar och lägga tillbaka dem – resten har du förhoppningsvis klarat att rensa bort framöver.

Prognosen för helåret säger att vi kommer att sluta på ca 55% sparkvot och vi räknar med att kunna spara något mer än 50% under höstmånaderna när föräldraledigheten minskar.

Vad har du för sparkvot och vilka är dina mål? Skriv gärna i kommentarerna!

7 tankar på “Vår Sparkvot”

  1. 50% är en trevlig siffra.

    Jobbar 50%

    Sparkvotsmål på nettolön efter löneväxling och skatt är 50% på årsbasis och varierar mellan ca 35-70% per månad (beroende på bonusnivå på lönen).

    Svara
    • Wow riktigt bra jobbat! Tycker du att det är lätt eller är det en utmaning att nå ditt mål?

      Svara
      • På årsbasis ganska lätt utan att tänka för mycket på konsumtionsnivå. Lägger pengar på våra intressen utan att snåla. Förbrukningvaror/mat handlas i bulk vid kampanj/rea, elavtal, mobilabonnemag, försäkringar ses över varje/vartannat år osv. Nu har vi förmånen med två stadiga månadslöner vilket underlättar.

        Går dock att trimma betydligt bättre då vi bor dyrt och har 2 bilar men ser FIRE inom 2-4år med nuvarande upplägg. Då blir det geoarbitrage, en sparsamt använd bil osv.

        Svara
        • Det låter sunt det! Hur tänker du kring och har du några tips på elavtal och mobilabonnemang? Idag kör vi Vimla och är nere på 50kr/mån samt gör vår årliga jämförelse på elskling för elen, men jag är alltid på jakt efter att optimera och hitta nya infallsvinklar.

          Svara
          • Dito för vår del, dvs Vimla och elskling, så där har vi tänkt lika.

            Efter att nu läst igenom hela er blogg kan jag konstatera att det nästa är som att lägga ett carbonpapper på vårat liv förutom att vi inte äger lägenhet i fjällen.

            Har tyvärr inga ytterligare tips till sparhacks att komma med.

            Mvh

  2. Jag tycker mig ana ett litet räknefel i din definition av sparkvot relaterat till löneväxlingen. Du tycks räkna med 50% marginalskatt, men drar samtidigt inte av någon skatt på de 58:- extra som arbetsgivaren sätter in i pensionslösningen. Ej heller tar du hänsyn till den lägre skatt du förväntas betala när du väl går i pension. Jag personligen har hittills inte räknat in min löneväxling i min sparkvot då jag växlat blygsamma 1500:-/månad, men från årsskiftet avser jag växla hela betydligt mer och då blir det mer relevant att få med detta på ett bra sätt i kalkylerna. Jag postar mina tankar här för att få din kommentar. Om vi som exempel tar en person som tjänar 50k före skatt där det utgår 30% skatt på de första 45k, därefter 50% på marginalen. Denna person får i dagsläget ut 34000:- efter skatt (45000 x 0,7 + 5000 x 0,5) av vilka personen sparar 10000:-. 10000/34000=29,4% sparkvot. Men… Genom att löneväxla de 5000:- som personen betalat statlig skatt på får personen istället ut 31500, dvs 2500:- mindre efter skatt. På dessa 5000 som personen avstår lägger arbetsgivaren till 290:- i löneskatter och betalar således in 5290:- i pensionslösningen. Men hur ska vi då beräkna sparkvoten? Mitt förslag är att vi räknar med den skattesats som gäller i framtiden, dvs den dag vi ska ta ut pengarna. Allt annat lika är detta 30%, för om man räknar med att betala lika mycket i skatt då som nu så finns det ingen större vits med att löneväxla. Om vi istället lägger på den förväntade nettolönen efter skatt på båda sidorna av ekvationen så får vi följande: 10000+(5290*0,7) / 31500+(5290*0,7) = 38,9% sparkvot. Om vi samtidigt kompenserar för att man kanske inte kan spara de 2500:- mindre man får ut genom att löneväxla får vi istället 7500+(5290*0,7) / 31500+(5290*0,7) = 31,8%. Genom löneväxlingen kan man alltså uppnå en högre sparkvot utan att påverka sin nettolön alls, i exemplet hela 1200:- efter skatt.

    Svara
    • Hej Johan,

      Tack för din kommentar och din utförliga beskrivning. Du har helt rätt i att jag inte varit konsekvent i min uträkning, dels räknar jag med 50% skatt på löneväxlingen den dagen jag tar ut den, samt 0% skatt på de extra 5.8% som arbetsgivaren skjuter till.

      Intressant tanke att räkna på den marginalskatt vi antar man har vid uttag av löneväxlingen, 30%. I så fall skulle man, som du skriver, boka 0.7*Löneväxlingsbelopp*1.058 på andelen som går till sparande. Det tycker jag låter helt rätt.

      På inkomstsidan är frågan hur man ska se på det. Jag tänker att det kokar ner till vad den inkomst du ‘ger upp’, alltså inte får ut, är värd idag. I det fallet är det 0.5*Löneväxlingsbelopp.

      Med detta synliggörs både differensen på skattesatsen mellan insättning och uttag, men också den extra inbetalning på 5.8%

      Använder vi denna ekvation får vi en riktigt fin utväxling. För varje ‘nettokrona’ du lastar in i löneväxlingen idag får du ut 1.48 gånger vid uttag:
      0.7*Löneväxlingsbelopp*1.058/0.5*Löneväxlingsbelopp = 0.7*1.058/0.5 = 1.48.

      Det är inte helt trivialt hur man ska se på det så jag uppskattar att du lyfter frågan.

      Svara

Lämna en kommentar